Nästan Superstar.......

Årets säsong av svenska Superstars har precis avverkats och finalprogrammet visades igår.
Efter nio intensiva program var det så dags för final!

Från början var det fyra lag med fyra personer i varje lag.
Allt eftersom eliminerades lagen så att det till slut var två lag kvar till finalen.

Finalen bestod av fyra olika grenar där två personer blev utslagna efter varje gren. Jag lyckades ta mig till sista grenen (slutfinalen)
och fick där möta Hälsinglands och Bergsjös alpinkung André Myhrer. Lite kul är det eftersom vi är från samma område
och jag har faktiskt haft Andres pappa som fotbollstränare i landskapslaget för många år sedan.

Finalgrenen var en kombinationstävling med kort löpning, basketstraffar, dragkamp med egen vikt, pistolskytte och slutligen
löpning uppför en läktare där förste man skulle ringa i en klocka.

Det blev en svängig men till slut fruktansvärt jämn final. Från att André ryckt åt sig en ledning efter basketstraffarna så kunde jag gå förbi
i sista skyttet och trodde det var klart när jag satt mitt sista skott men André kunde även han sänka sista fallmålet så att han kom ut några meter efter mig.

Där strulade jag lite genom att springa några meters omväg samt att jagglömde ta av mig glasögonen efter skyttet och egentligen så sprang jag på fel
bana upp till målet men i stridens hetta så är det lätt att glömma. Jag var först upp på läktaren men André hade högre fart och
tog sjumilakliv förbi samtidigt som jag missade lite och tappade fart. Jag kastade mig fram för att ta tofsen men Andre hann precis ”sno” åt sig den före mig. Lite surt att vara så nära men ändå inte nå ända fram.

Det är bara att sträcka fram kardan och gratulera André som
årets Superstar. Han var jämn, stabil och bra på det mesta.

För den som vill går det att se programmen på Tv3 Play.

Annars så har september mest bestått av att träna, äta och
vila. Det blev en monstermånad och det mesta jag tränat någonsin - det landade på 105h! Träningsmängden är säkert inte bra över tid men kortare perioder kan det vara bra.
Det har också känts att jag inte har varit på topp, det har varit slitsamt och
efter lägret i Nannestad så var jag riktigt nere i källaren. Men sista veckan
har jag sett ljuset i tunneln och konstigt nog känt mig lite piggare. Sista
veckan har det varit mycket fokusering och jag har brottats med jobbiga tankar när
kroppen värkt och säger vila och det gäller att försöka förtränga dom tankarna.

Jag verkar ha kommit mer eller mindre helskinnad genom det här och nu blir det definitivt en lugnare period för att försöka få överskott.

Ikväll firar jag med en god middag och en glass!

Vi hörs!

Jörgen